Ja som ni såg i mitt inlägg förut så var vi på väg ut på en mysig uteritt. Allt började jättebra, B gick på utan problem och försökte inte ens vända hemåt på de ställen där han nästan alltid vill gå hem på. Vi kommer bort en längre bit och kommer runt och hörnet och BAM, där står en jääääätteläskig grävmaskin med en bil parkerad bredvid sig. Grejen är den att vi passerat dessa två förut, de gånger som jag gått bredvid honom. Men denna gång var det fyyy så läskigt så man var tvungen att stanna 10 meter ifrån och hoppa runt på stället och vara allmänt dum. Jag lyckades få honom att gå lite närmre men då fick han panik och började stegra högt och visa sitt missnöje, tillslut började han backa ner i ett dike och, det är jättesvårt att förklara, kändes som om han svävade i luften, som sagt jättesvårt att förklara hur det känns, men i alla fall, när han blir så där "svävandes på moln" så är det ett tydligt tecken på att man genast ska backa, för annars "smäller" det, han går alltså över gränsen och blir farlig = inget jag vill ska hända, för jag vill gärna fortsätta leva ett tag till. Så då ville jag bara få honom upp ur diket, så jag gav honom lite mer tygel och skänklade framåt, ja då blev han jätteförnärmad och jättearg och hoppade ännu mer, så jag skulle försöka ta mig av hans rygg men mitt försök till att få en lugn avstigning gick åt pip svängen, han kastade av mig i stället och vips så låg jag på marken och B var i full galopp på väg hem.
Ni kan ju gissa hur jävla förbannad jag var? Haha! Och det värsta av allt är att det satt en fet gubbe, ursäkta mitt språk men jag är så sur, i bilen och åt på en macka och drack juice samtidigt som han bara glodde på oss när B höll på och dumma sig, han hade inte ens en tanke på att kanske hjälpa till? Nej, han bara satt där och glodde. När jag väl hade dammat i backen, tror ni han brydde sig då? Nej, han fortsatte att sitta kvar i sin jäkla bil och äta på sin macka. En normal person brukar väl i alla fall om man ser att någon trillar av fråga hur det gick med den, men nej inte denna idiot. ÅÅH jag blir så trött på folk.
Som tur var så fångade Mia B borta vid stallet och därefter så red vi ut en sväng tillsammans med Mia och Bullen för att lugna nerverna lite. B hade nog lite ågren, då han var jättelugn och man såg i ögonen på honom att han nog var lite ångerfull. Jag var så arg så att jag började gråta och då var B så mysig och började snutta på mina fingrar och buffade med huvudet i magen på mig precis som "gråt inte".
Även om jag fortfarande är sur över att B gör så här ibland så kan jag ändå inte låta bli att vara glad, för han gör mig så otroligt varm i kroppen när han kommer så där nära för att trösta en.
Jag är lite halt och öm i höger knät och jag är ett par ridbyxor fattigare, men va fasikens, det är smällar man får ta ibland även om det är jäkligt tråkigt. Men vi kör på nya tag imorgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar